5. november 2007 14:00 INRIKES| Knivöverfall, gaturån och slumpmässigt våld har blivit till vardag i de danska städerna. Och allt för ofta är förövarna barn och unga med annan etnisk bakgrund än dansk. Mycket tyder på att problemet växer månad för månad.
Av: Michael Lund (Journalist)
Den unge killen på cykeln är bara en av de många oturliga, oskyldiga och slumpmässiga.
Fredligt tar han sig hemåt i nattmörkret efter ett sent stadsbesök. Ned för den mörkgrå Nordre Fasanvej i det yttre Frederiksberg.
Klockan är lite efter tre, då han passerar husnummer 140. Armen med järnröret flyger plötsligt fram från kretsen av unga män på trottoaren. Det träffar honom i huvudet. Två hetsiga händer knuffar av honom från cykeln, och knivhuggen haglar över honom.
Få sekunder efter är det över. Den unge mannen ligger svårt sårad kvar på den blodiga asfalten. Hans pengar är borta. De försvann med bödlarna i natten.
Senare på morgonen händer det igen. Två gånger, och i närheten. Med rundspark och knivar, järnrör och teleskopbatonger.
Sammanlagt blir tre unga män offer för meningslösa överfall natten till den 28 oktober. Redan dagen efter är polisen på spåret av två av gärningsmännen.
De är 22 år. Bor i Köpenhamn. Och så är de av annan etnisk härkomst än dansk.
Det är de ofta, överfallsmännen i de danska städerna.
"Det är jäkligt synd. Och djupt bekymrande", säger mordrotelschefen Ove Dahl från Köpenhamnspolisen.
Han har varit polisman i 36 år. När Ove Dahl är oroad, är det något att vara orolig över.
"Det oroar mig, att man ännu inte har kunnat göra någonting åt det, för det här är ju inget nytt fenomen. Men faktum är, att de unga invandrarna fortfarande tillför alltför mycket i vårt arbete. De är inblandade i för många saker och är överrepresenterade i statistiken", säger han.
Dålig tendens
Siffrorna ger honom rätt.
· I Köpenhamn har två av tre, 62 procent, av de unga under 18 år, som hittills i 2007 har ställts inför rätta för rån eller våld, annan etnisk bakgrund än dansk.
· I Gjellerup Parken i Århus har 16 procent, fler än var sjätte, av pojkarna mellan 10 och 17 år varit åtalade för överträdelse av straffeloven för rån, våld, vandalisering eller stöld. Antalet åtal mot områdets unga har fördubblats från 2005 till 2006. 85 procent av områdets invånare är nydanskar från huvudsakligen länder i Nordafrika och Mellanöstern.
· I Fyns Amt har medborgarna sedan årsskiftet hittills upplevt 200 gaturån. Under hela 2006 var antalet endast 169. Enligt polisen i Odense är en stor andel utförda av invandrargäng från Vollsmose-området.
· Hälften av de unga, som döms till så kallad ungdomssanktion — ett behandlingsförlopp för unga kriminella, är av annan etnisk härkomst än dansk.
· På nationell nivå har antalet gaturån stigit med 10 procent på ett år och är nu på sin högsta nivå på fem år. Polisen i Århus, Odense och Köpenhamn förmodar att invandrargäng står bakom en förhållandevis stor andel av dem.
Både pojkar och flickor
Det är inte enbart i storstäderna, som invandrarna tar stor plats i statistiken.
I Slagelse på Själland har slumpmässigt utvalda unga i nattlivet och svaga hemlösa på den sista tiden blivit omotiverat överfallna och slagna. Brandbilar och polisbilar har mötts av projektiler i form av flaskor och stenar, när de har vågat sig ut i de socialt belastade områdena i Nordbyen. Den lokala polisen har siktet inställt på 15 ungdomar av både dansk och utländsk bakgrund.
Och i Sönderborg i Sönderjylland har grupper av unga med annan etnisk bakgrund än dansk i loppet av de senaste par månaderna begått rånöverfall och startat bränder i stadsdelen Ulkeböl, som är ett område med stora sociala problem. Precis som på många andra platser i landet har förövarna vid flera tillfällen varit väldigt unga flickor med invandrarbakgrund.
"De delar ut knytnävsslag och rånar kontanter och mobiltelefoner från andra unga", säger Peter Baum, som är polisinspektör hos Syd- och Sönderjyllands polis.
"Men vi upplever väl bara samma sak, som alla andra danska städer av Sönderborgs storlek gör nu för tiden. Det är ett tilltagande problem med ungdomskriminaliteten. Och det är övervägande unga utlänningar och invandrare som utgör problemet", säger Peter Baum.
Härjar köpcentrum
Under våren blev de nordsjälländska städerna Nivå och Kokkedal skakade av en rad upptåg, där unga med invandrarbakgrund satte polisbilar i brand, härjade en kringresande cirkus och skrämde bort kunderna från det lokala köpcentrat med hotfullt beteende och smällare.
Även andra köpcentrum i Storköpenhamn är i ungdomsgängens våld. I Ballerup Centret väster om huvudstaden har man kontinuerligt ökande problem med unga av annan etnisk bakgrund än dansk.
"Det har blivit våldsammare i loppet av de senaste par åren. Hos har har det inte varit så illa sedan 1970-talet. De yngsta av bråkmakarna är ner till 14-15 år, medan gängledarna vanligtvis är i mitten av tjugoårsåldern", säger Torben Andersen, som är centerdirektør.
I köpcentrat Fisketorvet på Vesterbro i Köpenhamn har centrats vakter infört förbud mot grupperingar på fler än tre personer för att undvika att de högljudda gängen använder centrat som värmestuga.
Och längre söderöver i Ishöj Bycenter har man anställt specialutbildade vakter för att dämpa de stökiga unga, vilket dock inte alltid är nog: Den senaste veckan blev en ung man slagen med en krossad flaska på centrats parkeringsplats av unga med invandrarbakgrund, berättar administrationschefen Annett Beckert. Med uppskuren, blödande kind sökte han sin tillflykt i en butik.
"Vi upplever våld, vandalisering och väskstölder. Ibland ryker en ruta eller en bänk, och för ett par månader sedan spräckte de en flaggstång", säger Annett Beckert.
"Det är ett jätteproblem. Och det blir värre och värre. Gängens hotfulla beteende gör att kunder och boende av och till känner sig otrygga, och våra vakter är verkligen tvungna att vara aktiva. Men det här är ju inte enbart ett problem för Ishöj. Det handlar om att vi har en hel generation av unga andragenerationsinvandrare, som har blivit tappad i golvet", säger Annett Beckert.
Förlorade för samhället
Där har hon en poäng, anser Jens Asger Hansen. Köpenhamns värsta busar slutar i regel hos honom, när polisen får tag på dem. Han är föreståndare på den socialpedagogiska dygnsinstitutionen Sönderbro på Amager i Köpenhamn, där de unga förbrytarna avsonar sina straff. Och han känner igen bilden.
"Det är sorgligt, men sant. Vi har en våldsam övervikt av unga med en annan etnisk bakgrund än dansk", säger han. Barnen på Sönderbro är primärt invandrare eller avkomlingar från invandrare från Nordafrika, Mellanöstern eller länderna i det före detta Jugoslavien. Och det trots att invandrare och deras avkomlingar från de såkallade icke-västerländska länderna endast utgör 14 procent av huvudstadens befolkning.
Jens Asger Hansen, som är utbildad socialrådgivare, medger att han inte har några originella bud på varför de oanpassade unga invandrarna utgör en så stor andel. Men han försöker ändå:
"Det är de klassiska integrationsproblemen, blandat med den känslomässiga förvirringen som det innebär att vara tonåring i ett västerländskt samhälle", säger han.
"Det är redan från början svårt att vara tonåring. Om man dessutom tillhör en grupp, som samhället har dålig kontakt med, och inte har några välfungerande föräldrar för att sätta gränser, så kan reaktionerna snabbt bli mycket våldsamma. Det är en av anledningarna till att vi ser så många knivhuggningar och rån", säger han.
"De här ungdomarna har ju gått förlorade för samhället, utan att några vuxna har ingripit. Föräldrar och myndigheter har bara passivt sett på, medan barnen har åkt ut från skolor och in i kriminalitet", säger han.
Dyrt fiasko
Flera av de unga på institutionen Sönderbro har blivit dömda till en så kallad ungdomssanktion, ett tvåårigt behandlingsförlopp, som domstolar sedan 2001 har kunnat utdöma för unga kriminella, som inte får placeras i fängelser tillsammans med vuxna. I 2006 blev 118 unga dömda till ungdomssanktion — drygt hälften hade annan etnisk bakgrund än dansk.
Och även om man faktiskt just på Sönderbro har ganska bra framgång med att få de unga bort från kriminalitet, har verksamheten på det nationella planet varit ett dundrande fiasko. En ny sammanställning visar, att åtta av tio av de unga snabbt begår ny brottslighet, efter att de har kommit igenom sanktionen.
En dålig statistik för en verksamhet, som kostar skattebetalarna mellan 1,5 till två miljoner kroner per behandlingsplats.
Jørn Vestergaard, professor i straffrätt, har dessutom kritiserat ungdomssanktionen för att vara rörig, slumpmässig och orättvis, och justitieminister Lene Espersen (K) har också lovat en grundlig genomgång av insatsen mot ungdomskriminalitet. En kommission har nu ett halvtannat år på sig för att komma till en slutsats.
Föräldrarnas ansvar
Under tiden kan då mordrotelschefen Ove Dahl och hans poliskolleger landet runt fortsätta kampen för lugna gator. Även om de har svårt att se, vad de mer kan göra.
"Hur vi löser detta problem? Tja, det är ju 100 000-kronorsfrågan," säger Peter Baum från polisen i Sönderborg.
Han skrattar kort och återfår allvaret:
"Vi samarbetar med de sociala myndigheterna, skolor och lokalråd i områdena där de unga bor. Vi gör verkligen vad vi kan, för att få de här unga bort från gatan och in på några säkra institutioner", säger han.
Och visst är det så: I åratal har kommunerna använt stora resurser på SSP-samarbetet mellan skolor, sociala myndigheter och polisen. De unga blir erbjudna mentorverksamheter, så att de kan få vägledning till jobb och utbildning. Och ghetton rustas upp, förskönas eller rivs ned.
Trots detta är de unga invandrarna alltså fortfarande klart överrepresenterade i kriminalstatistiken.
"Vi kan prata nog så mycket om att det är samhällets fel. Men huvudansvaret ligger hos de ungas föräldrar. Om de inte skärper sig och får ordning på sina barn, kommer vi även i framtiden uppleva unga ned till 12-årsåldern som springer runt på gatorna och fäktar med knivar", säger mordrotelschefen Ove Dahl och slår fast:
"Vi kan endast lösa problemet genom att ge de unga en ordentlig uppfostran", säger han.
"Ge dem ansvar"
Frågan är dock om en utskällning från en sur gammal polisman hjälper något.
27-årige albanskfödde Money från den oroliga köpenhamnska stadsdelen Tingbjerg tvivlar. Han var själv en av de härdade unga kriminella, innan han kom på rätt spår och fick ett jobb.
"För de här unga invandrarkillarna gäller ju endast gatans lag. Inte polisens eller samhällets. Gatans lag är en helt annan. Här är man tuff, om man begår brott och går med kniv. Ju värre du uppför dig, ju högre i hierarkin ligger du", säger han.
Som han ser det, gäller det att ge de unga ansvar och aktiviteter.
"Låt dem bygga ett hus med sina egna händer och ge dem ansvaret för det. Låt dem skapa något meningsfullt, exempelvis en ungdomsklubb, och ge dem en gokartbana. Det behöver inte vara så invecklat", säger han.
"Unga pojkar är vilda i en period, så kommer det alltid att vara. Men om man kan hålla dem borta från kriminaliteten, och om man kan få dem på rätt spår, innan det är för sent, så ska det nog gå. Då kommer de fram till, att alla de äldre killar med knivar, som de gick och såg upp till, bara är slödder. Och att det som verkligen betyder något, är att få sig en familj, en utbildning och ett jobb", säger Money.
Han tar en kort paus, innan han på sin blandning av gatuköpenhamnska och sydländska utbryter:
"Inshallah. Om gud vill".
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Översatt från danska av Skånsk Friskytt på Exilen
Ursprungstexten innehöll länkar, vilka är frånvarande i min översättning.
Originaltexten skrevs av Michael Lund, den återfinns här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar